Skaegi
Utöver denna text bör du även läsa hela texten om gillet och knektar.
Skaegi är ett folk som bor i den nordvästra delen av fastlandet i ett område med mycket kust. Skaegi hämtar mycket inspiration från vikingar, men har också flera delar som avviker.
Skaegi har inget centralt styre, utan områden styrs istället av olika jarler eller kungar. Generellt är områdena längst norrut de mest primitiva och har sämst förståelse för gilleskulturen, medan de från de södra delarna av skaegi som handlar mer med gillet till vardags är mer integrerade i gillets system.
Skaegi har även sedan lång tid tillbaka bosatt sig i delar av jorgala, där de använt sig av jorgalska trälar för att få ett bekvämt liv. Bosättningarna i jorgala kallas ibland för sydskaegi. Alla skaegier som slåss för gillet har åtminstone en grundläggande förståelse för pengar, oavsett vart de kommer ifrån, samt ser det i någon mån som en motiverande faktor.
Den skaegiska kulturen bygger till stor del på heder. Hedern kopplas till den släkt en tillhör, och om en individ agerar ohedersamt kan det befläcka hela släkten. Detta gör att det ofta finns en stark uppfostranskultur i skaegi och att de som förnedrat släkten ofta känner en oerhörd skuld, även om det endast rör mindre hedersbrott.
Om en vanhedrar en annan ätt kan en också stå i hedersskuld till dem, och likaså kan ätter som hjälpt en annan ätt ha rätt att kräva in tjänster.
Allt detta gör att skaegi oftast ses som väldigt pålitliga, då de exempelvis i princip alltid håller vad de lovar och följer de krav som hedern kräver så länge de inte har andra löften som står i konflikt. En ätt som förlorat sin heder förtrycks oftast av andra ätter, de kan ofta utsättas för brott som går obestraffade och lämnas till att klara sig själva.
Hedern påverkar ofta besluten även i strid, och det är exempelvis ovanligt att en skaegi säger nej till en envig. Striden ses också som något hederssamt för skaegi, men det är ovanligt med dödslängtan då det oftast ses som att en kan nå mer heder om en fortsätter leva.
Detta hindrar inte heller skaegi från att uppleva striden som något hemskt, där det finns stor risk för både ens eget och andras liv.
En skaegis plats i samhället bygger framförallt på vilken ätt du tillhör. Det finns tre olika nivåer av ätter, som kan liknas vid samhällsklasser, jarlaätter, karlaätter och trälaätter. Det är sällsynt att någon lyckas klättra i det skaegiska samhället.
I skaegi finns ingen gudatro, utan istället finns en förfädersdyrkan som i sig ofta grundas på heder. Religionen visas ofta genom exempelvis skålar till förfäderna, altare, böner, symboler och blot. Även människor, ofta trälar, kan vara föremål för offer.
Skaegi är ett resande folk, och är kända som både handelsresande och plundrare. De är ofta fruktade att möta i striden.
Klädskick
Klädskicket i skaegi är vikingainspirerade kläder, men det finns inga krav på att det ska vara historiskt korrekt.
Namnskick
Skaegis namnkultur är baserad på fornnordiska namn. Formen för namnen kan variera, men vanligt är exempelvis: FÖRNAMN, son/dotter/barn till NAMN, av NAMNS ätt.
Exempel: Torv barn till Aud av Bervors ätt, eller Sparv Ulfsson av Taras ätt
Stort tack till Emma Loorents som bidragit med både erfarenheter, förslag och bollplank under framtagandet av texterna om jorgaler till KH11.